Bokförlagets yrken och funktioner

Bokförlagets yrken och funktioner

Bokförlagen har genom tiderna gått igenom väldiga omvandlingsprocesser, men ändå i själva sin grund blivit märkligt oförändrade. De allra flesta utgivningar bygger idag precis som 100 år sedan på avtalsmässigt reglerade samarbeten med fristående författare.

Det finns några huvuduppgifter som i stort sett alla förlag har: att välja boktitlar för utgivning, att avtala med författarna, att stödja och uppmuntra författarna, att se till att de får rätt ersättning, att finansiera utgivningen, att redigera böckerna, att ge dem en tilltalande och läsbar form, att förbereda dem för tryckning eller utgivning i annat tekniskt format och att på olika sätt föra ut dem ut dem till läsarna.

Med tiden har förlaget blivit en komplicerad apparat med många olika funktioner. Inte minst sedan nya former för bokutgivning tillkommit, som till exempel ljudböcker och e-böcker.

Det är viktigt att påpeka att det finns en stor skillnad mellan stora och små förlag när det gäller de olika funktionerna. Väldigt specialiserade yrken finns bara på de största förlagen. På ett riktigt litet förlag måste en eller kanske två personer fylla alla funktioner. På ett mindre eller medelstort förlag tenderar förläggar- och redaktörsrollerna att flyta ihop, ett par personer får kanske sköta allt inom marknadsföring och PR, det är ofta förlagschefen som ansvarar för både den redaktionella och den ekonomiska ledningen och försäljningen är utlagd på ett fristående säljbolag.

Vi ska här stifta bekantskap med de viktigaste avdelningarna och funktionerna inom förlagsvärlden.

Redaktion

På redaktionen arbetar främst förläggare och redaktörer. Dessa samarbetar med författarna, som är de som har skapat det litterära verket och som därmed enligt lagen har upphovsrätt, det vill säga ensamrätt, till det. Handlar det om en översatt bok så har förlaget direktkontakt med översättaren som har upphovsrätt till sin översättning av verket. Ett förlag kan få lov att förvalta den kommersiella delen av upphovsrätten genom att teckna avtal med författaren/översättaren om utgivning av verket i en eller flera former (t.ex. inbunden bok, pocketbok, e-bok, ljudbok). Upphovsrätten är därmed grunden till förlagens verksamhet.

Förläggaren har huvudansvaret för förlagets val av utgivning och måste därför ha överblick över det litterära fältet, driva på när det gäller att hitta ny utgivning och ha en uppfattning om vad läsarna vill ha och vad som ligger i tiden.

Ett stort antal manus och utgivningsförslag skickas in till förlagen, men idag är det också vanligt att förläggarna själva tar initiativ till nya böcker och kontaktar tänkbara författare. Förläggaren har även ansvar för att förvärva rättigheter till utländska böcker och måste ha täta kontakter med litterära agenter och utländska förlag och naturligtvis också läsa mängder av böcker. Förläggaren är ofta ett förlags ansikte utåt – gentemot medier och i samband med olika offentliga tillställningar. Det har blivit allt vanligare, i synnerhet på mindre och medelstora förlag, att kombinera förläggeri och redaktörskap.

Om förläggaren spanar utåt, mot det nya, så ligger redaktörens fokus på de böcker som förlaget antagit för utgivning. Det är redaktören som i nära samarbete med författaren eller översättaren svarar för den närgångna granskningen av texten för att hitta språkfel, faktafel och brister i logik och konsekvens. Är det en illustrerad bok ansvarar redaktören, eller i vissa fall bildredaktören, för anskaffningen av de bilder som behövs. Redaktören är projektledaren som uppmuntrar och manar på alla iblandade parter – författare, översättare, formgivare, layoutare, fackgranskare, korrekturläsare. På vissa förlag är det redaktören som gör ombrytningen av boken – förvandlar manustexten till färdiga boksidor, i andra fall görs detta av specialister på eller utanför förlaget.

Marknadsavdelning

På större marknads- och PR-avdelningar finns flera olika yrkeskategorier representerade: marknadschefer, marknadsförare, informatörer, PR-ansvariga och webbansvariga. Marknadsavdelningarnas tillväxt och ökade betydelse är förmodligen den största förändringen i förlagsbranschen under senare år.

Marknadsavdelningen samarbetar med de olika försäljningskanalerna för böcker, men den måste också sprida budskapet om den aktuella boken direkt till läsarna och bygga upp intresset för den på olika sätt, inte minst genom att arbeta med och genom medierna. Bokmässan i Göteborg, där många författare framträder, har gett marknadsavdelningarna ytterligare en stor uppgift.

Marknadsförarna gör upp marknadsplaner för de antagna boktitlarna, tar fram säljtexter, katalogtexter och pressmeddelanden, skickar ut recensionsexemplar och lägger upp marknadskampanjer. Men därutöver görs idag också selektiva och skräddarsydda åtgärder för boktitlar som förlaget vill satsa speciellt på. Det kan vara allt från olika events och medieframträdanden till radio- och TV-reklam, reklam i tidningar och på stortavlor. I det moderna marknadsarbetet spelar internet och sociala medier en allt större roll.

Försäljningsavdelning

Säljavdelningarna har yrkeskategorier som försäljningschefer och säljare, men på större förlag förekommer också titlar som affärsutvecklare och återförsäljarkommunikatörer. Mindre och medelstora förlag anlitar ofta fristående säljbolag. I dag säljs böcker förutom i bokhandeln också via nätbokhandlar, genom bokklubbar, på varuhus, i livsmedelsbutiker och i specialbutiker med mera och säljavdelningarna måste arbeta med alla dessa olika kanaler. Man lägger upp säljstrategier och tecknar avtal med olika återförsäljare. Insäljningen av förlagsnyheter sker på centrala inköpsmöten hos bokhandelskedjor och genom löpande kontakter och direkta besök hos lokala bokhandlar, varuhus med flera återförsäljare. Förlagens representanter hjälper också bokhandlarna att sälja ut från butiken till exempel genom att ge information om de aktuella nyheterna till personalen.

Produktionsavdelning

Den produktionsansvarige på förlaget sköter produktionsplaneringen och upprätthåller kontakterna med de tryckerier som förlaget anlitar. I produktionsplanen fastläggs alla hålltider för bokens väg från manus till färdig produkt. I den moderna bokbranschen är framförhållning och noggrann planering av stor vikt. Målet är alltid att boken ska gå till tryck vid den tidpunkt som bestämts.

Det tryckeri som trycker en svensk bok kan numera ligga nästan var som helst i världen.

De produktionsansvariga upphandlar tryckeritjänsterna och förbereder manuskripten för tryckning i den process som kallas prepress och som innebär att det digitala, ombrutna dokumentet anpassas och görs klart för tryck. Likaså är det den produktionsansvarige som granskar kvalitén på den färdiga produkten. Inom produktionsavdelningarna på de större förlagen finns också IT-ansvariga som ansvarar för utveckling och förvaltning av företagets IT-system. 

Foreign rightsavdelning/agentur

Ett översättningsavtal om utgivning av en svensk bok utomlands kommer i de flesta fall till stånd genom att författaren först tecknar ett agentavtal med det svenska förlaget eller med en fristående agent. Förlaget/agenten kan sedan bjuda ut översättningsrätten på en internationell marknad. Det utländska förlag som förvärvar rätten ansvarar sedan för översättningen och marknadsför och säljer boken på den egna marknaden. Författaren får ersättning från det utländska förlaget i form av royalty (enligt avtal) ochden som har agenträtten fårersättning i form av en agentprovision.

På grund av det ökade internationella intresset för svensk litteratur har rättighetsförsäljningen blivit allt viktigare för bokförlagen. De största förlagen har numera egna agenturer med flera anställda agenter och/eller foreign rightsansvariga som besöker de internationella bokmässorna, informerar utländska förlag om författare och nya böcker och förhandlar med utländska förlag om villkoren för rättighetsförvärven.

Utöver förlagens egna agenturer och rättighetsavdelningar finns som nämnts ett antal fristående litterära agenturer. Somliga svenska författare väljer att teckna avtal med dessa och det blir då de som representerar författarna på utlandsmarknaden – och allt oftare även i Sverige gentemot de svenska förlagen. Ökningen av fristående agenturer är en av de mest markanta förändringarna i svensk bokbransch under de senaste åren.

Ekonomi och administration

Medan det förr var förläggarna, som ofta också var ägare till förlagen, som bar upp både det publicistiska och det ekonomiska ansvaret så kännetecknas moderna storförlag av en maktdelning mellan ekonomer och förläggare, där en ekonom oftast innehar vd-posten.

Den ekonomiska ledningen sätter upp mål för företaget, analyserar marknadens utveckling, utformar den ekonomiska strategin och följer upp resultaten via resultatrapporter och försäljningsstatistik. Ekonomiavdelningens uppgift är att generera kunskap om bokförsäljningen och om företagets utveckling mera generellt. Yrken inom ekonomi och administration är t ex ekonomichef (cfo), affärsutvecklare, redovisningsansvarig, controller, personalchef, personalansvarig. Större förlag kan också ha jurister, specialiserade på upphovsrätt och avtal.

De flesta författares ersättning baseras på försäljningsroyalty som vanligtvis redovisas och betalas ut en gång om året. Royaltyn fastställs i förlagsavtalet mellan författaren och förlaget och den utgår i de flesta fall som en procentuell andel av förlagsnettopriset (det pris som förlaget får vid försäljning till återförsäljare) per försåld bok. Ju fler böcker som säljs desto större blir följaktligen författarens ersättning. Det existerar också andra former av författarhonorering, till exempel vinstdelning. En modell för sådan är att förlag och författare delar lika på överskottet av en viss boks försäljning när alla omkostnader är avdragna. En viktig och för förlagen specifik uppgift är att registrera, redovisa och betala ut försäljningsroyaltyn och andra typer av ersättningar till upphovsmännen.

Förlagen anlitar många frilansare

En stor del av förlagens utgivning består av översättningar från främmande språk och därav följer att en mycket viktig frilansfunktion upprätthålls av översättarna. Dessa måste inte bara kunna tolka innehållet i ett verk korrekt utan också ge det en litterär form som motsvarar originalets. När ett förlag förvärvat rätten att ge ut ett utländskt verk så gäller det således att hitta en översättare som är specialiserad på språket ifråga och som passar att översätta just denna bok. Ett översättaravtal tecknas sedan där villkoren för översättningen specificeras. Som redan nämnts har översättarna upphovsrätt till sina översättningar. De får oftast sin ersättning från förlagen i relation till hur omfattande verket är och alltså inte som försäljningsroyalty.

Därutöver har det på allt fler områden inom förlagsverksamheten numera etablerats fristående specialister. Det gäller till exempel formgivning av böckernas inlagor och kanske i synnerhet av omslagen. Samma sak gäller för korrekturläsningen som utgör en viktig sista kvalitetskontroll av texten. Fristående lektörer läser ofta manus på böcker som förlagen funderar på att ge ut och skriver utlåtanden om dem. Frilansande förlagsredaktörer anlitas som komplement till förlagens egna redaktioner. På marknadssidan samarbetar förlagen med bland annat reklambyråer och PR-byråer. Förlag kan också lägga ut sin bokföring och delar av den ekonomiska administrationen på fristående specialister. Insäljningen i bokhandeln görs, som redan nämnts, ofta av självständiga säljbolag. Stora illustrerade fackböcker görs ibland av fristående produktionsbolag.

 

Vill du veta mer?

Läs gärna vår rapport Vad gör de på bokförlagen? om du vill veta mer om förlagens roll vid böckers tillkomst. Vad fyller bokförlagen för funktion när utvecklingen i det digitala samhället går allt snabbare och vem som helst kan framställa sin egen bok?

Jan-Erik Pettersson – frilansskribent, tidigare förlagschef på Ordfront Förlag och chefredaktör för Svensk Bokhandel – har skrivit texten och gjort intervjuerna i detta avsnitt. Han är också författare till rapporten Vad gör de på bokförlagen?

 

 

Stefan Hilding.
Stefan Hilding är förläggare. Läs intervjun med honom här.


Katja Tydén
Katja Tydén är förlagsredaktör. Här kan du läsa intervjun med henne.


Catarina Berg
Catarina Berg är marknadsansvarig. Intervjun med henne hittar du här.

Tulle Durling
Tulle Durling arbetar som PR-chef. Här kan du läsa intervjun med henne.


Göran Skarbrandt
Göran Skarbrandt är produktionschef. Här kan du läsa intervjun med honom.


AnnaKaisa Danielsson
AnnaKaisa Danielsson arbetar som agent. Här kan du läsa intervjun med henne.