Läsandets kultur - våra synpunkter på Litteraturutredningens slutbetänkande

Läsandets kultur - våra synpunkter på Litteraturutredningens slutbetänkande

Förläggareföreningen är mycket kritisk till Litteraturutredningens förslag till ändrade regler för litteraturstödet samt att det totala beloppet för stödet föreslås minskas. Tvärtom skulle litteraturstödet behöva förstärkas ekonomiskt, vilket inte har skett på mycket länge, och det grundläggande kvalitetskriteriet för att få stöd måste tydligare lyftas fram.

Litteraturstödet är ett titelstöd, inte ett företagsstöd - det ska inte stödja vare sig enskilda förlag eller enskilda författare. Författarnas böcker ska, oavsett på vilket förlag de kommer ut, ha samma rätt och möjlighet att komma i åtnjutande av litteraturstöd. Litteraturstödet ska garantera bredd och kvalitet i den svenska utgivningen. Vårt remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande sändes in till Kulturdepartementet den 25 februari.

Sammanfattning

Svenska Förläggareföreningen anser att utredningen har många förtjänster. Beskrivningen av bokmarknaden och dess aktörer är i stort sett korrekt och välbalanserad. Det bör dock påpekas att förändringar skett på marknaden sedan   utredningen publicerats som påverkar alla aktörer. För många medlemsförlag är den ekonomiska krisen än mer påtaglig. Föreningens snabbstatistik för 2012 indikerar en kraftigt fallande försäljning. Detta gäller såväl stora som små förlag. Utgivningen minskas och personalstyrkor dras ned. Det faktum att samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia nu är godkänt och klart påverkar också branschen.

Det starka fokus som utredningen lägger på nödvändigheten att stimulera läsning och bildning, främst bland barn och unga, i Ett lästlyft för Sverige anser vi är mycket bra. Men detta fokus innebär också att fler politikområden påverkas. Inte bara kulturpolitiken. Detta är förstås också utbildningspolitik och i viss mån också socialpolitik och därmed borde även medel från dessa sektorer bidra till genomförandet av de förslag som förs fram. Det är känt att skillnaderna mellan de som läser och de som inte läser är mycket mer uttalat för klass än för kön. Därför är det i det längre perspektivet viktigt att det avsätts resurser för att överbrygga    dessa skillnader i syfte att motverka ett bildningsmässigt tudelat samhälle.

De slutsatser som dras och de förslag som läggs, i konsekvens av den beskrivning av verkligheten som görs, är dock inte optimala. Det främsta skälet till det är att inga nya medel tillförs området. Detta gör att förslagen inte kan genomföras inom ett område utan att negativa konsekvenser uppstår på annat håll. Det är inte konstruktivt att demontera fungerande bra stödsystem av det enda skälet att pengarna behövs för att starta nya, mindre prövade eller helt oprövade, stödsystem.

  • Inför satsningen på Ett läslyft för Sverige måste nya ekonomiska resurser tillföras. En sådan här stor satsning ska inte finansieras med omflyttade medel, särskilt inte som dessa omflyttningar av medel kommer att få negativa konsekvenser och t.ex. leda till en minskad titelbredd i utgivningen och ett minskat antal barn- och ungdomsböcker på folkbiblioteken.
  • Det totala litteraturstödsbeloppet måste öka så att det grundläggande syftet med stödet, att garantera bredd och kvalitet i utgivningen, kan uppfyllas.
  • Förslaget om att införa ett tak för beviljade litteraturstöd till ett företag eller en koncern om 23 prisbasbelopp kommer att motverka syftet med litteraturstödet, att garantera bredd och kvalitet i utgivningen, och drabbar såväl små som stora förlags utgivning och därmed antalet kvalitativt goda böcker på marknaden.

Läs remissvaret i sin helhet här.