En bok är en bok – om än på en padda

En bok är en bok – om än på en padda

Det är fortfarande betydligt vanligare att läsa tryckta böcker än digitala. Trots såväl ökad utgivning som försäljning utgör de digitala böckerna försäljningsmässigt endast några få procent av den svenska bokmarknaden.

Var: Aftonbladet och aftonbladet.se

När: 24 juni 2015

Av: Per Almgren, Majgull Axelsson, Eva Bonnier, Dorotea Bromberg, Horace Engdahl, Per Olov Enquist, Kjell Espmark, Katarina Ewerlöf, Täppas Fogelberg, Inger Frimansson, Eva Gedin, Björn Granath, Jan Guillou, Dick Harrison, Jenny Jägerfeld, Theodor Kallifatides, Moa Elf Karlén, David Lagercrantz, Monica Lauritzen, Mark Levengood, Jesper Monthán, Håkan Nesser, Björn Ranelid, Ester Roxberg, Kristina Sandberg, Camilla Silfvenius, Ann-Marie Skarp, Ola Wallin

De digitala böckerna kommer, när de etablerats och marknaden tagit fart, att få flera positiva effekter, inte minst när det gäller tillgänglighet. De kommer allt oftare att laddas ned till plattformar som de flesta barn och unga ständigt har i sin närhet – mobiltelefoner och paddor – och därmed bidra till ökad och breddad läsning.

Varför kommer då inte den digitala bokmarknaden i gång?

Ett skäl är att allt upphovsrättsligt skyddat material i dag riskerar att publiceras illegalt på nätet. Därför är det viktigt att respekten för upphovsrätten stärks och att användandet av de lagliga sajter som finns ökar. Ett annat skäl är att vi måste skapa en rimlig balans mellan bibliotekens utlåning av digitala böcker och den kommersiella marknaden, på samma sätt som i dag råder för tryckta böcker.

Priset har emellertid mycket stor betydelse. Trots att vi har fri prissättning på böcker i Sverige är det inte möjligt att hålla nere priset på strömmande och nedladdningsbara böcker. Om återförsäljaren måste lägga på 19 procentenheter högre moms på den digitala boken jämfört med andra bokformat, blir priset högre än det annars kunde vara. Digitala böcker har i dag 25 procent moms medan alla andra bokformat har 6 procent moms.

Den svenska momslagstiftningen styrs av EU. Även om vi vill kan vi inte sänka momsen på digitala böcker utan att bryta mot den gemensamma lagstiftningen. I dag beskattas en och samma litterära produkt på olika sätt beroende på om den köps på till exempel cd-skiva eller minneskort (6 procent) eller om samma fil laddas ned i mobilen eller läsplattan (25 procent).

Sverige bör utnyttja EU-medlemskapet till att påverka den gemensamma lagstiftningen i en riktning som är bra för vårt land, och som vi tror är bra för övriga medlemsländer.

Det går inte an för svenska riksdagsledamöter, regeringen och ministrar att hänvisa till en process i Bryssel som de menar att de inte kan göra något åt. Tvärtom är det deras skyldighet att försöka påverka. Om böcker sedan EU:s begynnelse varit undantagna från kravet på normalskattesats borde det vara självklart att boken i dess modernaste form också ska vara det.

Orsaken till att bokundantaget inte omfattar alla bokformat är att en nedladdad eller strömmande bok inte säljs på en fysisk bärare och därför inte klassas som en vara utan som en tjänst. Man ignorerar det faktum att det är boken i sig som konsumenten vill ha, inte tjänsten som förmedlandet innebär. En bok är inte en multimedieprodukt; den innefattar inte film, musik eller dataspel. En bok är en bok.

Vi tror att fler företag som bidrar till att den digitala bokmarknaden sätter fart kommer att etableras, att bra lösningar för bibliotekens utlåning av e-böcker kommer att komma och att människors attityder kommer att ändras så att lagliga alternativ oftare väljs före illegala. Att det blir så är till stor del vårt ansvar, men när det handlar om den snedvridna momssättningen på böcker måste politiken göra sitt. För att ändra skattelagstiftningen krävs ändrad EU-lagstiftning och ett riksdagsbeslut.

Nu måste finansministern kraftfullt agera i EU för att den orimliga diskrimineringen av den digitala boken tas bort. Alla böcker oavsett format ska omfattas av möjligheten till reducerad moms. Som det nu är motarbetar EU:s lagstiftning all form av litterär kultur som förmedlas elektroniskt. Det är bisarrt.

Per Almgren,

Majgull Axelsson,

Eva Bonnier,

Dorotea Bromberg,

Horace Engdahl,

Per Olov Enquist,

Kjell Espmark,

Katarina Ewerlöf,

Täppas Fogelberg,

Inger Frimansson,

Eva Gedin,

Björn Granath,

Jan Guillou,

Dick Harrison,

Jenny Jägerfeld,

Theodor Kallifatides,

Moa Elf Karlén,

David Lagercrantz,

Monica Lauritzen,

Mark Levengood,

Jesper Monthán,

Håkan Nesser,

Björn Ranelid,

Ester Roxberg,

Kristina Sandberg,

Camilla Silfvenius,

Ann-Marie Skarp

Ola Wallin