Betänkande SOU 2013:58 Lättläst

Betänkande SOU 2013:58 Lättläst

Svenska Förläggareföreningen lämnar här sitt remissvar på ovanstående betänkande.

Nedladdningsbara filer: 

Överflyttning av Centrum för lättlästs verksamhet till Myndigheten för tillgängliga medier

Svenska Förläggareföreningen är i huvudsak positiv till att Centrum för lättlästs, CFLL:s, verksamhet flyttas över till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Emellertid måste först utredas och klargöras om § 17 i upphovsrättslagen då blir tillämplig innan vi kan acceptera att utgivningen av lättläst litteratur flyttas över till MTM.

Inskränkningen i § 17 upphovsrättslagen gör det möjligt för MTM att utan upphovs-mannens specifika tillstånd framställa, sprida och överföra talböcker och böcker i punktskrift som personer med funktionshinder behöver.

När CFLL idag ger ut så kallade återberättelser, dvs. bearbetningar av redan utgivna verk, görs det inte med stöd av en inskränkning i upphovsrättslagen utan efter avstämning med det förlag som gett ut originaltexten. Ett förlagsavtal (civilrättsligt avtal) ingås sedan med författaren till texten och enligt det erhåller författaren royalty per försålt exemplar av den lättlästa boken på samma sätt som vid vanlig utgivning. Återberättaren ersätts i särskild ordning.

Innebär en överflyttning av bokutgivningen till MTM att utgivningen av lättläst litteratur kommer att omfattas av inskränkningen i § 17 upphovsrättslagen? Kommer det i så fall inte vara nödvändigt att inhämta upphovsmannens godkännande innan bearbetning, utgivning, spridning och överföring av verket sker? Kommer upphovsmannen inte att ersättas för MTM:s hantering av verket i vare sig tryckt eller digital form?

Svaren på dessa frågor är av grundläggande betydelse för hur vi ställer oss till överflyttningen av bokutgivningen från CFLL till MTM. Om utgivningen omfattas av inskränkningen i 17 § upphovsrättslagen måste den begränsas till nivå 1, möjligen också nivå 2.

Av MTM:s remissvar framgår att myndigheten anser att § 17 upphovsrättslagen kommer att vara tillämplig för utgivning av lättläst litteratur i deras regi och att de anser att de då har i uppdrag att sprida den lättlästa litteraturen till alla och en var som har behov av den analogt och digitalt. 

CFLL:s verksamhet har under årens lopp kommit att inrikta sig inte bara på intellektuellt funktionshindrade utan också på invandrare, personer med dyslexi och allmänt läsovana personer. Eftersom det inte tydligt går att avgränsa eller särskilja de som har behov av lättläst, primärgrupper från sekundärgrupper, finns det en risk för att lättlästutgivningen i MTM:s regi får en spridning som direkt kommer att konkurrera med originalutgivningen på den kommersiella marknaden. Detta särskilt om utgivningen sker i form av e-böcker och om utgivningen dessutom skulle komma att omfatta nivå 3 och nivå 4. Detta skulle kunna bli följden för det fall de kommersiella förlagen inte tar över denna utgivning från CFLL och MTM beslutar sig för att utvidga sin utgivning.

Utgivning av lättläst litteratur på den kommersiella marknaden

Svenska Förläggareföreningen anser att det är viktigt att personer med nedsatt läsförmåga till följd av t ex. olika typer av intellektuella funktionshinder fortsatt ska ha tillgång till lättläst litteratur. Lättlästa texter är något annat än enkla texter skrivna för normalbegåvade, såsom texter tänkta för 6-7-åringar som precis lärt sig läsa, och vänder sig till både barn och vuxna. Lättlästa texter utgår ifrån den läsförmåga personen i fråga har, inte om personen kan läsa bra eller ej.

För att kunna publicera lättlästa texter krävs erfarenhet och specialistkunskap, något som LL-förlaget inom CFLL har och som vi menar att det är viktigt att ta tillvara. CFLL är, skriver utredaren, en föregångare i arbetet med lättlästa texter, inte minst på det inter-nationella planet. Under lång tid har det arbete man utför åtnjutit stor respekt. LL-förlagets utgivning, marknadsföring och försäljning, präglas av erfarenhet och kompetens.

Utredaren skriver att det finns flera privata företag som tillgodoser målgruppernas behov lättlästa texter redan idag. I utredningen namnges fem sådana förlag. Antalet förlag som ger ut lättlästa texter är således mycket litet och deras utgivning begränsad.

Den svenska bokmarknaden

Totalt finns ca 300 kommersiella bokförlag i Sverige med regelbunden utgivning. Svenska Förläggareföreningen har ca 60 medlemsförlag vilka tillsammans står för ca 70 % av förlagsbranschen i ekonomiska termer. Lättlästs målgrupper är relativt små och våra medlemsförlag menar att det i dagsläget inte skulle vara lönsamt för dem att ge sig in på ett nytt område och ge ut lättlästa böcker. Förlagsbranschen är redan som det är hårt pressad och går just nu igenom stora prövningar till följd av digitaliseringen av bokbranschen. Det är en stor utmaning för de svenska kommersiella bokförlagen att få lönsamhet i sin verksamhet. Det är därför troligen till de förlag som redan idag ger ut lättlästa böcker som förhoppningen om utökad utgivning måste ställas.

Allmänt sett går läsningen ned, försäljningen minskar och branschens marginaler är mycket små. I den digitala världen går det inte att ha samma konsumentpriser som i den analoga. Man talar om analoga dollar och digitala cent. Den totala omsättningen i branschen krymper med den digitala utgivningen. Konsumenterna är inte beredda att betala lika mycket för en e-bok som för en pappersbok. Men grundinvesteringen för förlagen är densamma oavsett vilket format texten publiceras i.

De digitala böckerna riskerar i mycket hög grad att bli illegalt publicerade. Stora delar av de kommersiellt framtagna ljud- och e-böckerna ligger illegalt publicerade på olika fildelningssajter. Dessutom är momsen på nedladdningsbara och strömmande böcker 25 % i Sverige, medan alla andra bokformat har 6 % moms. Detta driver naturligtvis upp konsumentpriset.

Förlagen har en pågående diskussion med biblioteken om hur bibliotekens inköp och utlån av e-böcker ska gå till för att göra det möjligt för förlagen att etablera en kommersiell marknad för e-böckerna. Idag säljs ca 85 % av alla e-böcker till biblioteken för utlåning (till ett betydligt lägre pris än konsumentpriset). Någon kommersiell marknad att tala om finns inte för e-böcker.

I detta läge ska man inte ha stora förhoppningar på att de kommersiella allmänutgivande förlagen ska våga sig på en helt ny sorts utgivning, utgivning av lättlästa böcker. Om MTM:s utgivning av lättlästa böcker kommer att omfattas av § 17 upphovsrättslagen vore det därför bra om, men inte troligt att, något kommersiellt förlag ville utöka sin utgivning att också omfatta lättlästa böcker på nivå 3 och nivå 4.

En omfattande digital utgivning via MTM, vilket det av MTM:s remissvar framgår att de avser ha, kommer att innebära att stora mängder e-böcker kommer att spridas kostnadsfritt. Hur denna utgivning kommer att påverka marknaden vet vi inte och det diskuteras inte heller av utredaren. Emellertid står det klart att lättläst litteratur på de högre nivåerna, nivå 3 och nivå 4, kan komma att konkurrera med originalutgivningen på ett oönskat sätt.

Endast digital utgivning av lättläst litteratur

Det framgår vidare av MTM:s remissvar att man på sikt inte längre ska vare sig producera, distribuera eller lagerhålla tryckta lättlästa böcker. Digital utgivning, t ex. nedladdnings-bara och strömmande böcker, och digital läsning kan säkerligen fungera bra i många olika sammanhang men vi ställer oss frågande till om det verkligen finns belägg för att läsningen skulle underlättas för personer med nedsatt läsförmåga, personer med intellektuell funk-tionsnedsättning, om alla lättlästa texter var digitala. På den gängse bokmarknaden ser vi inte en total digital övergång av utgivning som vare sig önskvärd eller möjlig inom överskådlig tid. Enligt uppgift från CFLL är målgrupperna för den lättlästa utgivningen i fortsatt behov av tryckta böcker. Av olika skäl underlättar den fysiska boken läsningen för dem. Detta betyder emellertid inte att all lättläst utgivning behöver vara tryckt.

Ett nationellt kunskapscentrum

Svenska Förläggareföreningen är positiv till att ett nationellt kunskapscentrum inrättas på MTM under namnet Centrum för lättläst. Vi förutsätter att den kompetens och erfarenhet som idag finns på CFLL tas tillvara. Det är också bra att centret fokuserar på de personer som har behov av texter på nivå 1 och nivå 2.

Skolans roll som förmedlare av lättläst

Svenska Förläggarföreningen anser slutligen att skolan fortsatt ska ha en viktig roll som främjare och förmedlare av lättlästa texter till barn- och unga som har behov av det, varför det särskilda uppdraget härvidlag inte bör upphöra. Lättlästa texter ska emellertid inte spridas till barn- och unga som inte har ett specifikt behov av lättläst. All forskning visar att barn i allmänhet ska läsa kvalificerade texter när de utvecklar sin läsförmåga. I praktiken tror vi också att en åldersgräns på 18 år, vilket föreslås ska skilja utgivningen hos MTM och den kommersiella marknaden åt, varken är praktiskt möjligt att upprätthålla eller meningsfull.

Stockholm som ovan

Kristina Ahlinder, direktör

 

Svenska Förläggareföreningen är de svenska bokförlagens branschorganisation. Föreningens syfte är att tillvarata medlemmarnas intressen. Omkring 60 förlag är medlemmar. Dessa tillsammans står för ca 70 % av omsättningen i branschen. Läs mer om Svenska Förläggareföreningen på www.forlaggare.se

 

Yttrande till Kulturdepartementet, 16 januari 2014

Air Jordan XX9 Low