Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt

Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt

(SOU 2005:57). Fi 2005/3322. Föreningen Svenska Läromedel, Nordiska Föreningen För mindre Förlag (NOFF), Svenska Bokhandlareföreningen, Svenska Förläggareföreningen, Sveriges Tidskrifter och Tidningsutgivarna lämnar här sina gemensamma synpunkter på rubricerade delbetänkande.

Sammanfattningsvis avstyrker ovanstående organisationer utredningens förslag om en enhetlig mervärdeskattenivå. Vi vill ha kvar kulturmomsen på 6 %. Skälen till detta redogör vi för i det följande.

Utredningen föreslår en enhetlig mervärdesskattenivå om 21,7 % och därmed ett borttagande av de två reducerade nivåerna om 6 resp. 12 %.

Vi menar att det ur ett europeiskt perspektiv inte skulle uppstå några som helst fördelar med en enhetlig mervärdesskattenivå i Sverige. Bland EU:s 25 medlemsländer tillämpar 23 ett system med reducerade mervärdesskattesatser. I alla dessa länder beskattas det skrivna ordet

i dagspress, tidskrifter och böcker med den lägsta av dessa reducerade nivåer. Detta är också något som EU i sitt sjätte mervärdesskattedirektiv, bilaga H, punkt 6, ger möjlighet till. Stor enighet råder när det gäller det berättigade i att dagstidningar, tidskrifter och böcker ska åtnjuta så låg mervärdesskatt som möjligt, och några indikationer på att detta skulle omprövas inom EU finns inte.

Införandet av en enhetlig mervärdesskattenivå i Sverige skulle således innebära att Sverige skulle införa ett avvikande system i förhållande till merparten av EU:s medlemmar. Endast Danmark och Slovakien har av EU:s 25 medlemsländer system utan reducerade mervärdes-skattenivåer. Det bör dock observeras att dagstidningar beskattas med 0 % moms i Danmark.

Utredaren hävdar att Sverige genom en enhetlig momsnivå och därmed också en sänkning av normalskattesatsen skulle närma sig övriga EU-länder, där genomsnittet idag är 19,4 % och att det i sig skulle innebära stora fördelar. Vi delar inte den uppfattningen. En sänkning från 25 till 21,7 %, alltså med drygt två procent, kan knappast vara avgörande här. Tvärt om skulle Sverige genom en övergång till enhetlig moms fjärma sig från det övriga Europa.

Utredaren säger sig också vara medveten om att en lång rad negativa effekter skulle uppstå om en enhetlig nivå infördes. Exempelvis uppskattas inköpen av tidningar och böcker minska med ca 20 % i en sådan situation.

Vi vet att tidningar, tidskrifter och böcker är mycket priskänsliga varor. Det blev särskilt uppenbart när bok- och tidskriftsmomsen sänktes den 1 januari 2002. I samma stund som priserna sjönk ökade försäljningen kraftigt. Forfarande efter flera år kvarstår de positiva effekterna. Aldrig tidigare har böcker varit så lättillgängliga i Sverige. Aldrig tidigare har det funnits så många tidskrifter. Och Sverige bibehåller positionen som ett av världens mest tidningsläsande folk. I Sverige säljs det nära 500 dagstidningar per tusen invånare och år.

Förutsättningarna för att den mindre andel av Sveriges befolkning som inte regelbundet läser ska börja läsa har aldrig heller varit så goda som idag. Av de fem stora läsvaneundersökningar som regelbundet genomförs i Sverige ligger andelen medborgare som läser minst en bok per år på mellan 80 och 90 %.

Utredaren menar att betydande gränsdragningsproblem finns med nuvarande system. Det skulle bl. a gälla vilka varor och tjänster som ska inrymmas inom de olika nivåerna 6, 12 resp. 25 % moms, resp. vilka som ska stå utanför systemet samt problem med t ex kombinerade varor eller evenemang där olika momssatser kommer ifråga.

Vi menar att detta, som ett argument för att införa en enhetlig nivå, väger lätt. För företag, organisationer och andra typer av näringsidkare torde problemen – om de finns – vara försumbara. Inom t ex förlagsbranschen är företagen sedan länge vana att hantera olika momssatser och alla system är anpassade efter det. Förlag och handel har t ex. också nu stor erfarenhet av hantering av så kallade kombinerade varor (bok/tidning + cd-skiva). Dessa utgör inte något egentligt problem. Under de nära fyra år som gått sedan kulturmoms infördes även på böcker och tidskrifter har de flesta initiala oklarheter retts ut.

Med den utvecklade it-teknik som idag finns att tillgå är problemen med att praktiskt hantera olika mervärdesskattenivåer mycket små. Detta särskilt om man ställer dem i relation till de fördelar för konsumenterna, nämligen lägre priser på kultur och bildning, som en låg nivå innebär. För företagare/näringsidkare finns det en lång rad andra krav från myndighetshåll, t ex hantering av andra skatter, pensioner, arbetsgivaravgifter etc., som innebär betydligt mer arbete och större risker att göra fel än hanteringen av mervärdesskatten.

Utredaren pekar vidare på att vad som skall sägas utgöra en bok i praktiken utgör ett problem. Samma sak skulle kunna sägas om tidskrifter och dagstidningar. Den erfarenheten har inte vi. Den gängse definitionen av en bok i Sverige är att det är en skrift omfattande minst 48 sidor eller 16 ark. Texter som inte är tryckta på papper – och inte heller är avsedda att skrivas ut på papper – och som alltså enbart består av elektronisk text, t ex e-böcker och e-tidningar/e-tidskrifter är lätta att avgränsa. Inom EU betraktas den här typen av texter som tjänster och omfattas inte av undantaget i det sjätte mervärdesskattedirektivet, bilaga H. Detta är ett förhållande som i sig förtjänar kritik. Att exempelvis en dagstidnings innehåll i digital form beskattas med 25 % moms när exakt samma innehåll i tryckt form beskattas med 6 % är ologiskt.

Låg mervärdesskatt leder till lägre konsumentpriser, ökad tillgänglighet och ökad konsumtion. Alla uttag av offentliga avgifter och skatter innebär en styrning av människors och företags beteenden, det är ju så samhället kan styra oss från sådant som allmänt sett anses mindre bra eller skadligt – alkohol, tobak, miljöförstöring etc. – till sådant som allmänt sett anses viktigt för samhället och som samhället vill främja  – bildning, demokrati etc. Skälet till att t ex dagstidningar tidigare haft 0 %, och sedan 1996 6 % moms, är just detta. Utredningen hänvisar här också till ”tidningarnas framskjutna roll i den demokratiska processen” som motiv till reducerad mervärdesskatt.

Det mindre antal samhällssektorer som idag har en lägre mervärdesskatt än den generella kan givetvis sägas vara gynnade av detta. Men det är ju också det som är avsikten. Att detta faktum skulle kunna bidra till snedvridning av konkurrensen inom t ex. kulturområdet i Sverige, som utredaren gör gällande, är inte övertygande. Inga belägg finns för ett sådant antagande. Anledningen till att tidningar, tidskrifter och böcker finns med som sådana varor som får ges en lägre mervärdesskatt i EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv, bilaga H, punkt 6, är just för att de inte anses leda till konkurrensproblem för andra länder inom den inre marknaden.

Numera finns i Sverige en enda mervärdesskattenivå för det tryckta ordet. Böcker, tidskrifter och tidningar har alla 6 % moms. Alla utgivningsformer har alltså samma förutsättningar.

Dagstidningarnas betydelse för nyhetsförmedling, opinionsbildning, debatt och ytterst för demokratin är oomtvistad och central. Den fria pressen har hört till det viktigaste av det som gjorde det svenska samhället starkt i rötterna: i människors mognad och fredliga möten, i deras vana att läsa och lära, reflektera och växa i tro på sin förmåga. Goda tidningar och folkbildning hör till det främsta ett samhälle behöver för att utvecklas i upplysning och välstånd. Kulturmomsen på dagstidningar – tidigare ingen moms alls – har självfallet en stor betydelse för upprätthållandet och förverkligandet av dessa ideal.

Tidskrifterna har en också mycket stor betydelse, inte minst när det gäller att medverka i människors yrkesmässiga kompetensutveckling. Är det något som läsare av Ny Teknik, Läkartidningen, Kommunalarbetaren m fl. tidningar får, så är det viktiga kunskaper inom sina respektive yrken. Därtill naturligtvis både underhållning och nöje.

Böckernas betydelse för människors kunskapsinhämtning – såväl i skolan som i det livslånga lärandet – kan inte överskattas. Troligen säljs det idag i Sverige fler böcker per capita än i något annat land. Det är betydelsefullt. Böcker och därmed bildning, kunskap och inte minst avkoppling, måste vara på alla sätt lättillgängligt och kännas naturligt. Så är det idag i Sverige. En kraftig höjning av mervärdesskatten på böcker kan komma att ändra på det.

För de som studerar på högskola eller universitet utgör kostnaden för studielitteraturen/kursböckerna en stor utgiftspost. När mervärdesskatten på böcker sänktes den 1 januari 2002 kunde förlag och återförsäljare direkt notera att försäljningen av kursböcker ökade. Fler studenter fick alltså råd att köpa sin kurslitteratur och slapp köpa begagnade böcker eller kopiera hela eller delar av den nödvändiga litteraturen – ofta i strid med vad upphovsrätten ger möjlighet till och som svårt drabbar författare, förlag och återförsäljare.

Studenter är särskilt priskänsliga, ofta har de dålig ekonomi samtidigt som kostnaden för kurslitteraturen är en oundviklig utgift. Att en höjd mervärdesskatt skulle slå mycket hårt för alla Sveriges studenter är uppenbart. När det gäller utgivningen skulle en sänkt försäljning innebära att färre svenskspråkiga titlar har möjlighet att ges ut. Redan idag är den genom-snittliga upplagen relativt liten, ca. 1.000 exemplar. En ytterligare minskning skulle direkt påverka antalet svenska kurstitlar.

Svenskarna är ett läsande folk, till stor del tack vare långvarigt läsfrämjande arbete och den tradition vi har där allas lika rätt till bildning och fullt deltagande i vår demokrati är centralt. Statens målsättning måste självfallet vara att ständigt öka och bredda läsandet men då måste också förutsättningarna för författare/skribenter och bok-/tidningsbransch att verka vara rimliga. Den låga kulturmomsen utgör här en sådan mycket viktig grundförutsättning.

Bok- och tidskriftsmomssänkningen till den redan tidigare införda tidningsmomsnivån om 6 % är en av de viktigaste läsfrämjande reformer som vidtagits i Sverige. En låg moms på det tryckta ordet är bra för alla, för författarna, förlagen och återförsäljarna och, framförallt, för konsumenterna – både de vana och de ovana.

Bokpriskommissionens föreslog i sin slutrapport (SOU 2005:12) att den låga mervärdesskatten på böcker och tidskrifter skulle bibehållas. Vi undertecknade organisationer, som har mycket god kännedom om de positiva effekterna av en låg moms på det skrivna ordet, vill inte heller ha någon förändring av mervärdesskattesystemet.

Undertecknade organisationer vill mot den här bakgrunden bestämt avstyrka utredningens förslag och starkt förorda att kulturmomsen på 6 %, där dagstidningar, tidskrifter och böcker ingår, bibehålls.

 

Stockholm som ovan

 

Föreningen Svenska Läromedel, Mona Hillman Pinheiro

Nordiska Föreningen för mindre Förlag (NOFF), David Stansvik

Svenska Bokhandlareföreningen, Thomas Wyatt

Svenska Förläggareföreningen, Kristina Ahlinder

Sveriges Tidskrifter, Lars Strandberg

Tidningsutgivarna, Barbro Fischerström

 

Yttrande till Finansdepartementet, 14 oktober 2005

Adidas