Exportstatistik

Exportstatistik

Från och med 2018 publicerar Svenska Förläggareföreningen i samarbete med de litterära agenturerna statistik över den svenska litteraturexporten. 

DEN SVENSKA BOKEXPORTEN 2020 

Stabil litteraturexport trots pandemin

Den svenska litteraturexporten klarade pandemiåret över förväntan. Trots inställda bokmässor och resor påverkades inte de totala siffrorna i någon större utsträckning. Intäkterna ökade med drygt 8 miljoner kronor, medan antalet skrivna kontrakt gick ned något. 

Svenska Förläggareföreningen har i samarbete med de litterära agenturerna för tredje året i rad tagit fram statistik över den svenska litteraturexporten. Trots ett turbulent år, utan traditionella bokmässor och resor, uppger agenterna att de ändå har lyckats sälja rättigheter framgångsrikt. Såväl intäkter som antal kontrakt ligger totalt sett på ungefär samma nivå som de gjort de två föregående åren. Det har dock varit svårare att etablera helt nya författarskap.

I kronor räknat inbringade exporten 308 miljoner. Det är drygt 8 miljoner, eller 2,9 procent, mer än under 2019.

Antalet tecknade kontrakt för utgivning av svenska upphovsmäns litterära verk i utlandet minskade under 2020 med 51 st eller 2,0 procent i förhållande till 2019.

Om exportstatistiken

Statistiken är fortfarande i ett uppbyggnadsskede och omfattar som framgår endast tre kalenderår. Vi menar att den ändå, trots en del mindre brister, ger en fin indikation på omfattningen och utvecklingen av exporten. Uppskattningsvis omfattar den 95 procent av all export av svenska utgivningsrätter till utlandet.

Med litteraturexport avses antal skrivna kontrakt och värdet av dem, dvs. de intäkter kontrakten inbringar till Sverige. 22 agenturer har besvarat enkäten.

Svensk litteraturs spridning i världen

I rapporten Svensk litteraturs spridning i världen, författad av Andreas Hedberg, doktor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, görs ett försök att besvara frågor såsom: Vad beror de litterära exportframgångarna på? Hur går det till när litterära verk översätts? Vilka typer av litteratur går bäst? Och vad bör göras för att framgångarna ska fortsätta i framtiden?. Hedberg beskriver också den svenska litteraturexportens historia från 1800-talet till idag samt den ”litteraturens infrastruktur” som utgörs av för litteraturexporten centrala aktörer: förlagen, agenterna, Kulturrådet, Svenska institutet med flera.

Ladda ned rapporten här.

För mer information om rapporten, vänligen kontakta:

Andreas Hedberg, rapportförfattare, 070-679 02 25, andreas.hedberg@littvet.uu.se

Kristina Ahlinder, VD Svenska Förläggareföreningen, 070-769 84 45, kristina.ahlinder@forlaggare.se