Historik

Branschorganisationen Svenska Förläggareföreningen (SvF) instiftades den 4 december 1843.

Föreningen hette från början Svenska Förlags-föreningen men bytte efter tio år namn till Svenska Bokförläggareföreningen. 1996 ändrades namnet till Svenska Förläggareföreningen.

Svenska Förläggareföreningens medlemmars verksamhet utgörs i huvudsak av utgivning av allmänlitteratur, det vill säga alla typer av böcker utom läromedel – tryckta böcker såväl som ljudböcker och e-böcker. Föreningen finansieras genom avgifter vilka står i relation till medlemmarnas omsättning. Föreningens främsta uppgift är att verka för förlagens gemensamma intressen.

Här följer några viktiga årtal i den svenska bokbranschens historia:

1483	Johann Snell trycker den första boken i Sverige.
1541	Gustav Vasas bibel ges ut.
1591	Stockholm får sin första riktiga boklåda, det vill säga bokhandel.
1800	Det första folkbiblioteket (såvitt man känner till) öppnar i Småland.
1810-1812	Tryckfrihetsförordningen stiftas och censuren tas bort.
1842	Folkskolestadgan.
1843	Svenska Förlags-föreningen grundas.
1853	Svenska Förlags-föreningen byter namn till Svenska Bokförläggareföreningen.
1893	Sveriges Författarförbund bildas.
1893	Svenska Bokhandlareföreningen grundas.
1904	Sverige ansluter sig till Bernkonventionen, vilket innebär att Sverige åtar sig att skydda utländska upphovsmäns verk i Sverige, precis på samma sätt som svenska verk skyddas.
1915	Sveriges Allmänna Biblioteksförening bildas.
1919	Lagen om rätt till litterära och musikaliska verk stiftas.
1940	Den första svenska bokklubben, Tidens Bokklubb, startas.
1950	Upphovsrättslagen utvidgas och blir mer omfattande. Ett 50-årigt upphovsrättsligt skydd instiftas, som är giltigt till och med 50:e året efter upphovsmannens död.
1954	Sveriges Författarfond bildas och ersättning för biblioteksutlåningen införs.
1960	En ny upphovsrättslag instiftas, SFS 1960:729, som med vissa ändringar är giltig än idag.
1969	Statens kulturråd inrättas.
1970	Bruttoprissystemet upphör och bokpriserna blir fria.
1974	Föreningen Svenska Läromedelsproducenter startar sin verksamhet.
1975	Det statliga litteraturstödet införs.
1989	Augustpriset instiftas.
1992	Fackbokhandelsavtalet upphör.
1995	Upphovsrätten förlängs till och med det 70:e året efter upphovsmannens död.
1996	Svenska Bokförläggareföreningen byter namn till Svenska Förläggareföreningen.
1996	Fram till år 1996 hade Svenska Förläggareföreningen och Sveriges Författarförbund ett ramavtal för förlagsavtal mellan förläggare och författare. Ramavtalet sades upp 1996 och sedan dess finns det inte längre något ramavtal på det allmänlitterära området.
2002	Momsen på böcker sänks från 25 % till 6 %.
2009	EU beslutar att även ljudböcker får ha låg moms, något som Sverige infört redan 2002.

Svenska Förläggareföreningens ordföranden genom åren:

Eva Gedin	2016–
Eva Bonnier	2010–2016
Kjell Bohlund	2007–2010
Jonas Modig	2002–2007
Lars Grahn	1999–2002
Lasse Bergström	1994–1999
Per I Gedin	1990–1993
Per-Olov Atle	1986–1990
Lars Almgren	1984–1986
Per A Sjögren	1980–1984
Gerard Bonnier	1972–1980
Bengt Lassen	1961–1972
Hans Künzel	1960–1961
Kaj Bonnier	1955–1960
Folke Lars Hökenberg	1952–1955
Åke G Wickman	1948–1952
Tor Bonnier	1942–1948
Trygve Liljestrand	1934–1942
Conrad Carleson	1912–1934
Karl Otto Bonnier	1904–1912
Jos. Seeligman	1890–1904
Sigfrid Flodin	1887–1890
Albert Bonnier	1877–1887
Johan Arrhenius	1862–1877
Carl Norstedt	1855–1862
Lars Johan Hierta	1852–1855
Zacharias Haeggstöm	1843–1852

Svenska Förläggareföreningens direktörer genom åren (innan 1950 hade föreningen ingen direktör):

Kristina Ahlinder	1996-
Kenth Muldin	1993-1996
Walo von Greierts	1991-1993
Urban Skeppstedt	1983-1990
Lars Bergman	1982-1983
Jonas Modig	1974-1982
Christian Eberstein	1950-1973

Zacharias Haeggstöm var föreningens första ordförande. Det uppdraget hade han under åren 1843–1852.