Intervju: Göran Skarbrandt, produktionschef

Intervju: Göran Skarbrandt, produktionschef

–Den traditionella produktionschefsrollen håller på att förändras, kanske rent av försvinna, och uppgå i en mera allmän projektledarroll, vilket beror på att vi går mot allt mer flexibla organisationer som inte delar upp folk i olika yrkesfack lika hårt som förr, säger Göran Skarbrandt som håller i produktionsansvaret för de tre förlagen Alfabeta, Ordfront och Leopard.

– Bara flexibla förlag med skickliga projektledare kommer att överleva.

Göran Skarbrandt var från början litteraturvetare men sadlade om till syssla med grafisk formgivning och bokproduktion via eget tryckeri och sätteri och senare traditionellt förlagsarbete. Han kom till Ordfront som produktionsansvarig i slutet på 1990-talet.

Hans nuvarande tjänst innebär att han ansvarar för den tekniska projektledningen av alla utgåvor på de tre förlagen – vilket betyder övervakning av repro, trycklämning, teknisk kvalitetskontroll, lagerbevakning och titelkalkylering. Därutöver sköter han upphandlingen av tryckeritjänster och årsavtal för en utvidgad grupp bestående av nio förlag.

Varför går förlag samman för att sköta den funktionen?

– På så sätt kan nu även mindre och medelstora förlag förhandla fram fördelaktiga volymavtal på årsbasis  med tryckerierna och få ner kostnaderna rejält – och dessutom även få en bättre service och trycktider hos tryckerierna. Tryckerierna tjänar själva på bättre flöden och samordnad produktionsplanering.

Vilka är de viktigaste aspekterna vid val av tryckeri?

– Ekonomi, flöde och kvalitet är viktigast. Priset väger alltid tyngst men jag skulle nog säga att flödet (arbetstid, ledtider, leveranssäkerhet etc) är lika viktigt och påverkar i hög grad  ekonomin.

Vilka tryckerier arbetar ni med?

– I nuläget mest med nordiska tryckerier, men de möter idag en hårdnande konkurrens från inte minst tryckerier i Baltikum, Slovenien och Polen. Många har fått hjälp av stora EU-stöd och  kunnat modernisera sin utrustning, vilket naturligtvis försätter de svenska tryckerierna i en pressad situation.

Vad får den snabba tekniska utvecklingen för följder för förlagen och böckerna?

– Priset på att framställa en tryckt bok har sjunkit drastiskt, samtidigt som boken mer och mer har blivit en standardprodukt. Så många varianter finns inte. Förlagsbandet med skyddsomslag i några få format dominerar starkt, även om vi kan se att vissa förlag strävar efter att avvika från standardiseringstänkandet, även om det innebär höjda kostnader.

– Det pågår också mycket stora teknikinvesteringar inom det nya digitaltrycket som skulle möjliggöra produktion av mindre upplagor (runt 300-500 exemplar) till rimliga priser och även uppföljning med snabba tilltryck när böckerna tar slut – en teknik som minskar behovet av dyr lagerhållning. Dessutom ser vi nu en ökning inom print-on-demand (pod), alltså enstaka exemplar som trycks direkt på beställning.

– En annan markant tendens är att backlistförsäljningen minskar, vilket ju inte är så bra för förlagens ekonomi. En pålitlig backlistförsäljning har i själva verket varit garanten för många av de fasta tjänster som funnits på förlagen. När det nu blir mer av färskvaruhantering så blir det färre fasta tjänster, mindre av tydliga yrkeskategorier, mera av bantade och flexibla organisationer. Backlisten kommer nog i framtiden att i stor utsträckning att utgöras av ”små upplagor”, print-on-demand och e-böcker.

Hur viktig är den typografiska kunskapen i din yrkesfunktion?

– För mig är den viktig i alla fall. Till och med livsviktig. Typografin har en avgörande estetisk betydelse, men också en ekonomisk. Bra typografi skapar läsvänliga böcker och upplevelser, men samma skickliga typografi avgör också sådant som antalet sidor i en bok och möjligheten att anpassa texten till olika bokformat – d.v.s. bokens ekonomiska förutsättningar.

– Men det är klart att typografin har fått sig törn de senaste åren, inte minst på grund av de självlärande layoutprogrammen och den tekniska utvecklingen med e-böcker och pod. När det gäller e-böckerna så är ju textmassan flödande och därmed upphävs också, för första gången faktiskt – den fasta typografin och bestäms i stället av typen av e-boksläsare. Det senare faktumet ställer egentligen ännu högre krav på typografen och förlagens kompetens, men det slarvas lätt bort.

 
Intervjun är gjord av Jan-Erik Pettersson.

 

 

 

 

 

Göran Skarbrandt
Göran Skarbrandt