Leveransplikt för elektroniska dokument

Leveransplikt för elektroniska dokument

(Ds 2009:61). U2009/6671/F. Svenska Förläggareföreningen önskar att avge ett yttrande avseende förslag till en författningsreglerad skyldighet att till myndighet leverera publicerat material som överförs via nätverk.

Utredaren överlämnade den 16 november 2009 promemorian Leveransplikt för elektroniska dokument, Ds 2009:61.

Föreningen tillstyrker i huvudsak det förslag som utredaren presenterat. Kungl. biblioteket har sedan år 1661 samlat in publicerat material och Svenska Förläggareföreningen är positiv till att även elektroniskt publicerat material samlas in och bevaras. Det är bra att det endast är ett bibliotek som pliktleveransen ska ske till. Det är dock viktigt att leveransplikten administrativt inte blir för betungande för förlagen och att hanteringen av den blir så enkel och smidig som möjligt.

Föreningen är kritisk till att utredningsdirektivet helt undantagit frågorna om den föreslagna lagens förhållande till upphovsrättslagen och hur de elektroniska dokumenten ska tillhandahållas av Kungl. biblioteket.

Som föreningen påpekat i tidigare remissyttranden är det av yttersta vikt för samhällets utveckling att de som skapar och investerar i immateriella tillgångar, såsom t.ex. musik, film och böcker, har en möjlighet att kontrollera och ta tillvara sina rättigheter. Detta behov är stort i en tid där tekniken möjliggör att exemplarframställning och spridning av ett verk kan ske mycket snabbt och med en bibehållen kvalitet som är mer eller mindre identisk med originalverket. Med anledning av den nya tekniken och piratkopieringens utbredning i Sverige är det olyckligt att separera frågorna om leveransplikt från tillhandahållandet. Det är viktigt att tillhandahållandet av materialet inte kränker den ideella eller ekonomiska rätt som upphovsmannen har enligt lag. Upphovsmannens egen rätt att framställa exemplar och att göra verket tillgängligt för allmänheten får inte missgynnas.

Förlagen vet efter utredningens förslag inte hur deras omsorgsfullt framställda material kan komma att användas. Frågan borde ha utretts och inte lämnats öppen av utredningsdirektivet.

I prop. 2004/05:80, Forskning för ett bättre liv, gjordes en utredning om ett behov av en utökning av pliktleveranslagen till att omfatta distansöverfört material. Vissa remissinstanser framförde synpunkter på att utredningen inte tillräckligt belyst frågan om materialets tillgänglighet och utlån. Även regeringen ansåg att de upphovsrättsliga aspekterna av materialets tillgängliggörande och eventuell inverkan på integritetskänsliga uppgifter, behövde fortsatt behandling innan några ändringar kunde göras i lagen, se prop. 2004/05:80 sid. 110.

Av utredningsdirektivet, U2009/721/F, sid. 6, framgår följande: ”Av ovanstående följer att det finns behov att utreda vad av allt publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk som bör omfattas av leveransplikt. Övriga frågor som har berörts i nämnda betänkanden och propositioner, bl.a. upphovsrättsliga aspekter och integritetsskyddsaspekter på tillgängliggörandet av det insamlade materialet, får anstå.”

Svenska Förläggareföreningen finner det anmärkningsvärt att frågan om de upphovsrättsliga aspekterna av materialets tillgängliggörande inte behandlas i denna utredning. Det hade varit i sin ordning om utredningen endast behandlade vilket material som bör omfattas av leveransplikt, men utredaren föreslår nu en lag om leveransplikt som för förlagens del kommer att börja gälla material som publiceras efter den 1 juli 2013. Föreningen önskar en utredning av frågan om tillhandahållandet innan dess.

Vår egen genomgång av de nu gällande reglerna för tillhandahållande av pliktlevererat material leder fram till följande:

Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument

Den lag som idag reglerar leverans av pliktexemplar är Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Av den framgår av 1 § 2 st. att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur pliktexemplar ska bevaras och tillhandahållas för forskning och studier. En liknande bestämmelse föreslås i den nya lagen.

Förordning 2008:1420 om pliktexemplar av dokument

Av Förordning 2008:1420 om pliktexemplar av dokument framgår att den är tillämplig på sådant material som omfattas av lagen om pliktexemplar av dokument. Utredningen innehåller inget förslag på ändring i tillämplighets­området, varför vi inte kan se att den  kan bli tillämplig på leverans av elektroniska dokument.

När en kopia av pliktlevererade dokument lånas ut utanför biblioteket ska biblioteket upplysa mottagaren om innebörden av tillämplig upphovsrättslig lagstiftning. Motsvarande bestämmelse finns inte i förslaget till förordning om pliktexemplar av elektroniska dokument.

Förordningen innehåller regler för hur det levererade materialet får tillhandahållas. Utredningsdirektivet har helt undantagit den frågan, vilket får förslaget till förordning om pliktexemplar av elektroniska dokument att framstå som ofullständigt. Enligt förslaget ska Kungl. biblioteket för framtiden endast bevara det som lämnats. Svenska Förläggareföreningen skulle vilja veta när och på vilket sätt förordningen ska kompletteras med regler om tillhandahållande.

16 § upphovsrättslagen

Så vitt vi kan bedöma, blir upphovsrättslagen 16 § tillämplig på allt material hos Kungl. biblioteket, oavsett hur det kommit in till biblioteket. Detta gäller då även det pliktlevererade digitala materialet. Enligt bestämmelsen finns ingen begränsning i sättet för mångfaldigande. Kungl. biblioteket kommer för bevarande-, kompletterings- och forskningsändamål, liksom för att tillgodose lånesökandes önskemål om enskilda artiklar eller korta avsnitt få framställa exemplar digitalt. Vad det innebär är oklart. Får enskilda t.ex. lämna in ett USB-minne och få exemplaren nedladdade på den? Vad händer med det materialet? Då det är digitalt är risken för olovlig spridning stor.

Materialet får dock, efter att det på önskemål kopierats, inte spridas till allmän­heten annat än i pappersform. Utlåning är enligt 2 § 3 st. 4 p. upphovsrättslagen en form av spridning. Utlåning kommer enligt vår bedömning alltså bara att få äga rum av enskilda artiklar eller korta avsnitt i pappersform, vilket är positivt. Någon överföring till allmänheten får inte ske med stöd av bestämmelsen, vilket är betryggande.

12 § upphovsrättslagen

Biblioteket kan med stöd av 12 § upphovsrättslagen framställa exemplar både digitalt och analogt för lånesökandes räkning (se prop. 2004/05:110 Upphovsrätten i informationssamhället – genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m., sid. 159). Framställning av exemplar för privat bruk, såvitt gäller litterära verk i skriftlig form, får endast avse begränsade delar av verk. Vad gäller framställning av exemplar för privat bruk av pliktlevererade ljudböcker, finns ingen sådan begränsning. Utan särskilda regler för bibliotekets tillhandahållande finns det en risk för att kopiering sker i sådan utsträckning att rättighetshavare skadas. I den mån kopiering medför annat än obetydligt förfång för rättighets­havaren borde ersättningssystem finnas på plats (prop. 2004/2005:110, sid. 105).

42 d § upphovsrättslagen

I 42 d § finns bestämmelser om avtalslicens för spridning av exemplar till allmänheten och för överföring till allmänheten. Dessa blir tillämpliga även på det digitala materialet. Det är Svenska Förläggareföreningen inte kritisk till så länge organisationer som företräder rättighetshavare kan sluta balanserade kollektiva licensavtal.

Sammanfattningsvis vad gäller tillhandahållande av det digitala materialet

Vår utredning avseende regler för tillhandahållande och kopplingen till upphovsrättslagen leder fram till att Svenska Förläggareföreningen finner att det finns risk för att rättighetshavarna skadas av reglerna om digital kopiering för enskilt bruk, dels reglerna om egen kopiering, dels reglerna om kopiering med hjälp av utomstående. Särskilt besvärligt är det faktum att ljudböcker kan kopieras i sin helhet.

Avslutningsvis

Svenska Förläggareföreningen anser det vara en brist i utredningen att den inte går igenom vad som händer med det levererade elektroniska materialet. Det är särskilt allvarligt för ljudboken som är en produkt redan starkt utsatt för piratkopiering; kopiering av illegala förlagor sker i stor skala och sprids bland allmänheten. Det finns heller inte något skydd i upphovsrättslagen för att från biblioteket lämna ut digitala kopior av ljudböcker i sin helhet vilket riskerar att skada rättighetshavarna.

Enligt tilläggsdirektivet till upphovsrättsutredningen utreds om upphovsrättslagen bör ändras för att underlätta för bibliotek och arkiv att digitalisera och tillgänglig­göra upphovsrättsligt skyddade verk (dir. 2009:65). Det vore önskvärt att koppla ihop upphovsrättsutredningen med den som nu är föremål för vårt yttrande.

 

Stockholm den 15 januari 2010

 

Pia Janné Nyberg

Jurist

Svenska Förläggareföreningen

 

Yttrande till Utbildningsdepartementet, Forskningspolitiska enheten, 15 januari 2010

Nike Air Max